|
|
To be able to keep track of any visitors (or just to see if there are any visitors at all…) I have added StatCounter to each of my webbpages, including the abstracts for the publications and my essays. It will be interesting to see if the Burfjellet text will be more visited than the other this year!
I am going to Mongolia! It was with a lot of anxiety that I bought the tickets two days ago, but now I have the tickets! In paper even!

…Now I will have to live on blodpudding and falukorv for the rest of the month. And I need a new camera…
American Caving Accidents 2006 kom häromdagen. Jag har bara hunnit bläddra igenom den som hastigast, men jag blev inte särskilt förvånad av att se att fallolyckorna dominerade stort. Att döma av de korta fallbeskrivningarna verkar det också som om de allra flesta (om inte alla?) olyckorna hade gått att undvikas. Två kategorier framträder rätt snart: olyckor på grund av okunskap (framför allt folk som ger sig ner i grottor utan rätt utrustning) och olyckor på grund av “slarv” (ofta erfarna grottare som av oklara anledningar brister i rutinerna). Det är från den sista kategorin vi kan lära oss den viktigaste lärdomen: att vem som helst av oss kan slarva, slarv som i kombination med bara lite otur kan leda till dödsolyckor.

stop med rep, originally uploaded by JohannesLundberg.
De två viktigaste verkygen för att förhindra slarvet är rätt utrusning (t.ex. skruvkarbiner för att fästa repbromsen till selen) och rätt rutiner (t.ex. att alltid kolla att skruvkarbinerna är åtskruvade, eller att repet är rätt trätt genom repbromsen). Egentligen är det faktiskt inte svårare än så. Om alla som besöker/utforskar grottor alltid hade rätt utrustning och rätt rutiner så skulle antalet olyckor helt säkert minska till en bråkdel av vad de är nu. Tyvärr är nyckelordet här det lilla “alltid”; många av oss har säkert en eller annan gång slarvat med både utrustning och rutiner, och nästan alltid går det bra. Problemet är bara den gången det inte går bra…
I have also added another nice feature to my homepage: the reCHAPTA Mailhide! This will prevent spam robots picking up my e-mail address, while at the same time provide support to large book scan projets like the Internet Archive. Curious? Read more on the reCHAPTA webb page!
I have now added the Snap Shots plug-in, hoping to add some functionality to my blog. The Snap Shots developer suggest that I write a blog post with more or less the following content: Snap Shots “enhances links with visual previews of the destination site, interactive excerpts of Wikipedia articles, MySpace profiles,IMDb profiles and Amazon products, display inline videos, RSS, MP3s, photos, stock chartsand more.
Sometimes Snap Shots bring you the information you need, without your having to leave the site, while other times it lets you “look ahead,” before deciding if you want to follow a link or not.
Should you decide this is not for you, just click the Options icon in the upper right corner of the Snap Shot and opt-out.”
Idag fick API-projektet besök av Agneta Granberg, vice ordförande för Göteborgs Botaniska Trädgård och moderat kommunalråd i Göteborg, och Mari Källersjö, forskningschef här vid NRM och tillträdande chef för botaniska trädgården. Mari var intresserad av att visa ett internationellt projekt vars målsättning är att tillgängliggöra stora mängder viktig data, och vad passar inte bättre då än African Plants Initiative?! Den (för)enkla(de) beskrivningen är att projektet går ut på att skanna pressade växter från Afrika och lägga ut bilderna på internet. I själva verket är projektet så mycket mer. Bortsett från att det involverar ett 50-tal institutioner över hela världen (och än fler om man inkluderar API:s fortsättning LAPI, Latin American Plants Initiative) och producerar högupplösta bilder och kvalitetskontrollerad metadata som görs tillgängliga över internet (men på prenumerationsbasis, av samma modell och anda som JSTOR som också initierades av Mellon Foundation), så gör den typmaterial lätt åtkomligt för forskare över hela världen, inte minst i de områden där växterna faktiskt växer (men där typsamlingar ofta saknas, liksom resurser för att resa till herbarierna där de finns). Just typmaterialet (kompletterat med en del andra viktiga samlingar som också omfattas av API) är av fundamental vikt för all forskning och utredning där det är av betydelse att veta exakt vilka organismer man arbetar med. Till sådana områden hör farmaceutisk forskning och utveckling, agrikultur, naturskydd, utvecklings- och biståndsprojekt, genomprojekt och självklart taxonomisk och systematisk grundforskning och utbildning. Det är också en viktig signal att en taxonomisk grund är nödvändig, och att de naturvärden som finns i Afrika är av globalt värde. Det är också glädjande att delta i ett så stort projekt som så enhetligt har strävat mot samma mål, och inte helt förvånande så är det också ett av de största och mest lyckade bioinformatikprojekten hittills, med mer än 300 000 föremål tillgängliga via API:s hemsida idag (och många fler på väg), en enorm insats med tanke på att API initierades så sent som år 2003. Jag hoppas vi lyckades förmedla i alla fall en del av detta till Agneta!
A month after the Budapest trip it was time again to head south, this time to southern Poland and Kraków. And this time I was not alone from Scandinavia; I had company with Hans Øivind Aarstad from Norway that I learnt to know last year. We wanted to visit our friends from STJ Kraków as well as some of the cavers I met last year. Of course we also wanted to go caving, eat good food and drink warm beer! And so we did! Anyway, our trip to Kraków, two caves in the Tatras, and Speleokonfrontacje resulted in a short travelouge that can be read here!
Nästa sociala tur blev med Stockholms Grottklubb till Budapest hösten 2007! Grottorna var vackra (bildade genom uppträngande mineralrikt vatten i Budas kullar och smyckade med enormt vackra mineral, framför allt gips, kalcit och aragonit i olika former och skepnader), men inte särskilt utmanande. Men jag lärde känna flera ungerska grottisar som jag hoppas kunna hålla kontakten med också i framtiden! Plus att turen resulterade i ett litet resebrev som går att läsa här.
Ett år efter den fantastiska grottsommaren 2006 var det dags igen! Den här gången fick jag lift med grottisarna från STJ Kraków och vi passade på att besöka Bodagrottorna och få punktering på väg upp till Bonådalen och Tjorvesamlinga. I Tjorve lyckades vi (Bjørn Egil från Norge, Anna från Polen och jag från Sverige)äntligen ta oss uppströms grottbäcken i de nedre delarna, något jag väntat på i nästan tio år! Sedan åkte vi vidare till Burfjellet och de tolv dygnen där resulterade i en text som i olika versioner har publicerats i Norsk Grotteblad (Burfjellet 2007. NGB 49: 3-7) och på min hemsida, samt inom kort också i Grottan. 
Efter min underjordiska återkomst bestämde jag mig för att delta mer aktivt också i “sociala turer”. Jag hade redan missat Frankrike och Yorkshire (något som grämer mig oerhört), men nu, påsken 2007, stod södra Wales på tur med grottor som Dan Yr Ogof och Ogof Ffynnon Ddu. Då dessutom min dåvarande flickvän skulle tillbringa veckorna runt påsken i Cardiff för att skriva på sin avhandling, så var det givet att jag åkte dit. Mot min vilja blev jag sedan att skriva ett mindre resebrev för Grottan (SSF goes to Wales, påsken 2007. Grottan 42(4): 42-45) och som förstås också går att läsa här! 
|
|